Förbereder mentalt inför en icke ännu bekräftad flytt

Så som titeln antyder så förbereder jag mig mentalt inför en icke ännu bekräftad flytt. För er som sökt att hålla er uppdaterade kring mitt dagliga leverne bör information om min lägenhetsjakt icke vara obekant. Förhoppningsvis ej heller det faktum att jag i slutet av augusti (ett bra tag sen) fick kontakt med en trevlig tjej som var i besittelse av en trevlig trea i Berga. Efter långa tider av tvekan och osäkerhet hade jag dock börjat bli rätt övertygad om att denna fina lägenhet inte alls var aktuell längre och att jag allra snarast borde överge planen för att söka mig till en mer fördelaktig sådan; som att bo kvar i min mors sommarstuga för billiga pengar och leka sjörövare med min lillasyster. Dock slog ödet upp sin högra näve i bröstkorgen på mig när det avslöjades att det minsann var aktuellt med en flytt. Att detta till och med skulle kunna inträffa i början av november.

Jag tror inte att jag reagerade så mycket när jag fick nyheten om flytten. Det var först när den hade fått sjunka in ett par dagar som den oåterkalleliga paniken spred sig. "Flytta?; jag har ju inte planerat något! Vart fan ska jag hitta alla grejer?, och hur ska jag lösa flyttande?" Men som tidigare generationer av lyckosökare så ofta konstaterat! När du inte kan lösa problemet; försök en gång till. När det fortfarande inte fungerar; hälsa på dina föräldrar. Sagt och gjort visar det sig att mina två gamla fostrare har likt fina livsnjutare samlat på sig allehanda överflödiga materialistiska nöjen genom sitt leverne som jag nu skall försöka att fullgott utnyttja. Leve föräldraskapet!

Så nu har jag precis kommit in i fas två av flyttångesten. Insikten om att det kan komma att ske snart, och irritationen över att fortfarande vara oviss om när det kommer att kunna ske. I detta skede vet nämligen inte de två fina flickor som redan innehar min lägenhet när de ska få tillfälle att lämna min lägenhet (storhetsvansinne omfamna mig!) och jag sitter på den elektriska tjuren medan den värmer upp för att kratta gruset med mig. Men man skall icke förtrösta över sådant! Jag är nämligen lika flexibel som en fullgod 19-åring av dagens moderna samhälle bör vara; alltså nästan inte överhuvudtaget.

Men problem skall lösas och den där elektriska tjuren ska jag fan ta mig rida in...

För protokollet: Bioshock är läskigt. Jag tål inte läskiga spel. Bioshock är elakt.