Släpp fångarne loss, det är vår!

Se på fan tänker man glatt. Se på fan tänker man igen. Ja se på fan, solen skiner! Se på fan, det är varmt! Se på fan, det är T-shirt! Se på fan, det är kärlek och fotboll i parken. Se på fan, det är öl på gräset! Se på fan, det är nu jag känner att jag vill leva.

Ungefär så kände jag när jag stirrade ut igenom fönstret under vår 5-timmarsuppsats till nationella provet i Svenska B idag. Ungefär så. Givande? Inte för fem ruttna ören eller någonstans. Mer enerverande och provocerande. Och ändå tycktes mig texten bli rätt bra. Spännande minst sagt. Jag underskattar min irriterade förmåga att ivrigt debattera och kritisera verklighetsbaserade historier. Detta är sannerligen något jag bör utforska djupare. Nästa gång jag ska skriva ett förbannat brev eller en insändare ska jag be Emmy reta upp mig riktigt jävligt.

Jag är så löjligt glad över att solen skiner. Jag vill grilla, kyssas, dricka öl och spela innebandy på gatorna. Det är dags att slita fram bandaren, ett skönt blandband med popreggae och det stora leendet. Kom igen nu grabbar och tjejer! Nu är det för fan sommar! Låt mig få se er dansa och bara vara lyckliga! Jag vill dra in alla i en stor buss och bara dra på en somrig roadtrip av lycka genom hela vårt avlånga land. Det vore för grymt.

Nu är det en månad kvar tills jag hoppar på tåget. En månad kvar innan jag rullar ner till Köpenhamn i en dryg vecka. Och det kommer att vara sol, jag har det på känn. Vi ska grilla ska vi! Jag och Flemming ska grilla samtidigt som vi lyssnar på det helt gudomligt sköna soundtracket till Across The Universe och svänger oss i fishermans och sköna t-shirts. Sen ska man glida ut lite på stan och bara le mot folk. Njuta solen. Ta med sig Adam och en gitarr och glida runt lite sporadiskt. Vore hur nice som helst. Ge mig en kall öl och Köpenhamn en sommardag! Ge mig det och min flicka vid min ena sida samt en härligt positiv Adam på den andra så är jag i mitt esse. Då är jag bäst.

Endast en reell månad kvar av gymnasiet nu. Endast en månad kvar, sedan har jag gjort det. Kan ni fatta det? För jag fattar faktiskt egentligen ingenting. Det känns helt sjukt surrealistiskt lockande och samtidigt fruktansvärt skrämmande. Jag känner ångestens genomsköna charm bakom de gyllene pilotbrillorna och bjuder på en kall öl. Sommaren 2008 har stark potential att kunna bli riktigt skön. Oh yes.

Så nu är det en månad kvar mina damer och herrar. Sedan vill jag att ni svär tillsammans med mig! Vi svär att det då är dags att befästa parker, torg och strander med kall öl och kärlek. Med kall öl och kärlek.

Släpp fångarne loss! Det är vår för fan!

Take a trip to the sky!